En kväll med kinesisk kalligrafi

Ikväll har jag och Leona övat på kinesisk kalligrafi. Jag fick en inbjudan av henne att komma till skolans konstavdelning och den tackade jag såklart ja till. I ett kalt rum som såg ut som en bombbunker satt Leona vid en bänk med penseln i handen och en äldre lärare bredvid sig. Läraren heter Mr Yao hälsade på mig och frågade om jag ville prova. Leona fick översätta allt han sa. Jag sa att jag mer än gärna ville prova.

kinesisk kalligrafi

Jag fick en plats bredvid Leona och en pensel i handen. Sedan var det bara att börja! Inom kinesisk kalligrafi använder man inte bläck förrän man är väldigt duktig och ens lärare sagt att man är redo. Istället använder man vanligt vatten och målar på en speciell duk som blir svart av vatten men sedan återfår sin vanliga färg efter ett tag när vattnet torkat. Som du kan se ovan finns det olika tecken på pappret som man ska följa för att lära sig de mest grundläggande penseldragen. Det gick faktiskt inte så dåligt som det kan se ut nedan. Vattnet flyter snabbt ut över papperet så penseldragen blir snart tjocka och fula.

kinesisk kalligrafi

Jag insåg snabbt att jag aldrig kommer ägna mig åt kinesisk kalligrafi, inte ens som hobby. Det är alldeles för svårt och koncentrationskrävande. En enormt svårt konstform som inte bara kräver en förståelse för det kinesiska skriftspråket (något jag inte har), utan också en förståelse för hur en kinesisk pensel fungerar. Allt spelar roll när du utövar kinesisk kalligrafi. Allt från hur du sitter på stolen, håller penseln och drar den över papperet. Långa drag från vänster, korta drag från vänster, långa drag från höger eller ovanifrån. Varje typ av drag har sitt eget namn och en egen procedur för att målas. Hur mycket tryck man applicerar på pappret med penseln är nästan viktigast efter alla tecken måste vara tjocka och tunna på rätt ställen.

IMAG1255

När jag satt med penseln i handen tog det inte lång tid innan jag satt och målade annat över papperet istället för att följa de linjerade strecken. Jag insåg att det är exakt vad jag gjorde på förskolan också. Varje gång vi fick en färdig figur att färglägga var jag mycket mer intresserad av att måla mitt eget lilla konstverk utanför linjerna. Jag kommer ihåg att jag fick en del tillsägelser från lärarinnorna på grund av det. Att man kan få för sig att hämma en ung persons kreativitet på det viset är fortfarande ett mysterium för mig.

IMAG1258Leona och jag fick några tysta minuter i den kalla bombbunkern innan ryktet om att den nya långa engelskläraren satt och målade kinesiska tecken spred sig över skolområdet. Det tog inte lång tid innan rummet var fullt med elever som tittade på. Leona som är psykologilärare på skolan tyckte det var väldigt jobbigt eftersom det var första gången hon övade på kinesisk kalligrafi och således inte var så duktig. Eftersom hon är lärare är det väldigt viktigt att inte tappa ansiktet inför eleverna, det vill säga visa att hon är sämre än dem på något så traditionellt som kalligrafi. Jag fortsatte dock ett tag till medans Leona satt bredvid och pratade med eleverna som hade mängder med frågor.

carmen__who_are_you__by_xionkid-d5kpg5fNär tröttnat på kalligrafin som förblev bedrövlig visade jag några elever mina skisser som jag gjort hemma. (Du kan också se dem här till höger). De blev väldigt förtjusta och en liten tjej drog i mig och ville att jag skulle följa med henne någonstans. Leona förklarade att hon ville att jag skulle titta in i de andra klassrummen där det satt elever och lärare och skapade tavlor. Det gjorde jag och blev snart väldigt imponerad. Det visade sig att det finns väldigt många elever på skolan som är oerhört duktiga på att skissa. De har en helt annan teknik än den jag är van vid att se och använda själv.

mirror_of_the_soul_by_xionkid-d5kgfrlDet fanns tre klassrum för konst i korridoren. I det första klassrummet satt elever och övade på grunder inom teckning, det vill säga enkla geometriska former och skuggor. Vissa gjorde såklart bättre ifrån sig än andra. I det andra klassrummet satt lite äldre elever och målade av mer eller mindre avancerade bilder av blommor, möbler och kläder. De flesta var väldigt bra, mycket bättre än jag skulle klara av att producera på frihand. I det sista klassrummet satt tredjeringare i en ring med block och penna och skissade av en elev som stod i mitten av cirkeln. Tre klassrum för tre olika nivåer helt enkelt.

temptation_legs_by_xionkid-d5khcinJag träffade på en lärare i klassrum två som satt och skissade. Efter att ha givit honom massa beröm inför eleverna ville han se mina bilder. Efter jag visat dem frågade han om jag ville hålla en lektion i teckning för eleverna. Det gjorde mig väldigt nervös eftersom jag inte är jättebra på att skissa fritt. Det tar många försök innan jag får till en riktigt bra skiss. Leona erbjöd sig att översätta om jag ville prata, hon föreslog också att jag inte behövde rita något utan bara visa upp bilderna på mina skisser och berätta lite om dem. Det lät som en bättre idé! Något jag kanske kunde prata om är att det är viktigt att låta fantasin flöda när man skissar på något. Kineser är experter på att ta in information, lagra den och sedan hosta upp den på beställning. Att tänka och resonera fritt är väldigt mycket svårare för dem.

IMAG1262Om jag håller en lektion för dem kommer jag skriva om det här. Nu ska jag lägga mig! Om du vill läsa mer om det kinesiska språket eller kinesiska tecken kan du klicka på Att lära sig Kinesiska, Kinesiska tecken

Jobba som engelsklärare utomlands – 3 nackdelar

För någon vecka sedan svarade jag på ett läsarmail genom att skriva inlägget Jobba som engelsklärare utomlands – 3 fördelar. Jag lovade Ante att jag skulle berätta om nackdelarna med att jobba som engelsklärare utomlands också, så här kommer ett inlägg om just det. Här får du 3 nackdelar med att jobba som engelsklärare utomlands. Jag vill understryka att de fördelar och nackdelar jag nämner om att jobba utomlands är personliga. Det bästa du kan göra är att skapa dig en egen uppfattning!

Ibland är det ensamt att jobba utomlands

jobba utomlandsSom jag skrev i mitt förra inlägg med fördelarna lär man känna sig själv väldigt bra när man jobbar utomlands. Den främsta anledningen till det är att man spenderar mycket tid på egen hand. Detta är såklart olika från fall till fall, men om du inte åker med en grupp människor så får du vara beredd på en hel del kvalitetstid med dig själv. Hur man spenderar denna är såklart olika. Personligen försöker jag gå ut och gå. Det finns alltid något att se på stan, även om centrum är litet. Om jag inte har lektioner går jag till närmaste lärarum, då händer det alltid något och jag träffar på folk som i bästa fall är väldigt sociala. Min poäng är; var beredd på att spendera tid ensam. Ta med dig en dator eller annat tekniskt hjälpmedel som du kan underhålla dig med. Var social och se till att söka människor att umgås med. Ingen kommer att knacka på din lägenhet för att slita ut dig i verkligheten, det är din uppgift att snöra på dig skorna och göra dig tillgänglig.

Levnadsstandarden är skit, bokstavligt talat

engelskalärare i kinaÅterigen, jag skrev i mitt förra inlägg om att det förmodligen handlar om utvecklingsländer om du ska jobba som engelsklärare utomlands. Det innebär att du kommer få uppleva en helt annorlunda levnadsstandard än den du är van vid hemma. Nu menar jag inte i stil med en grekisk ö där du inte kan dricka kranvattnet och inte kan duscha i 20 minuter för att varmvattnet tar slut. Man knuffas i den djupa ändan av basängen! Vattnet är i många fall så smutsigt att det är skadligt att utsätta huden för stora mängder av det. Toaletter är inte byggda som i sverige som du kan se på bilden till vänster. Det finns sällan ett fungerande sophämtningssystem i utvecklingsländer vilket innebär att du ofta känner doft av både avföring och urin när du går på vanliga vägar. När jag går genom skolområdet på väg till klassrummet går jag förbi ett hörn av en annan skolbyggnad. Jag slås alltid av en enormt skarp urindoft där på grund att toaletterna består av hål i golvet som döljs av en lagom låg tegelvägg. För att fatta mig kort, det finns inget sexigt med att jobba som engelsklärare i ett utvecklingsland. Inget! Om du är en bekväm person som hellre skulle dö än att se synen av någon annans avföring är engelsklärare utomlands inget för dig. Är du en person som behöver en mjuk säng med duntäcke och perfekt rumstemperatur är engelsklärare utomlands inget för dig. Är du en person som mår illa av att folk rapar, petar näsan, spottar och röker när du äter så är engelsklärare utomlands inget-för-dig! Det är svettigt, smutsigt, illaluktande, kallt och osexigt – allt på en gång. I alla fall i utvecklingsländerna. Vill du veta mer om hygienen i just Kina kan du läsa mitt inlägg om Hygien och sånt, du vet…!

Lära elever engelska är inte lätt

IMAG1168_BURST002Om du har uppfattningen att det är rätt soft och slappt att vara engelsklärare i ett utvecklingsland har du kanske rätt. Det beror som sagt på vart du befinner dig. Olika skolor har olika krav på dig och olika krav på eleverna. Det som är gemensamt är att alla kinesiska skolbarn har ENORMT mycket att göra. Framförallt under high school då allt, verkligen hela deras liv, handlar om att få så bra betyg på Gao Kao (kinesiska högskoleprovet) som möjligt för att komma in på ett universitet. För många ungdomar är livet över om de inte lyckas med detta, inte bara deras liv utan hela deras familjs framtid. Många av dem är ensambarn, vilket innebär att föräldrarna har satsat sin framtida pension på ett enda kort. Lyckas barnet får de en bra pension, lyckas inte barnet blir det väldigt hårt att åldras. Vart vill jag komma med detta då?

Jo! föreställ dig pressen du känner av att hela din familjs framtid hänger på hur bra betyg DU får i Kinesiska, matematik, fysik, kemi, biologi, psykologi, ordning och uppförande samt historia och politik. Dessa är de ämnen som prioriteras högst på högskoleprovet. Föreställ dig att gå upp klockan 05.30 varje morgon för att studera fram till klockan 22.00 på kvällen, varje dag utom söndag då du får möjlighet att vara ledig om du hunnit göra alla dina läxor under de få nattetimmarna du har på skoldagarna. Föreställ dig känslan av att behöva konkurrera med andra elever om ett visst antal tillgängliga A- och B-betyg. Du är trött, sliten och lever med en enorm studieångest natt och dag. Du talar även det mest talade språket i världen (kinesiska).

Sedan! kommer det in en skum rundögd kille i klassrummet som inte förstår din kultur, inte pratar ditt språk och säger att du ska lära dig hans språk. Hur skulle du känna? Förmodligen skulle du känna som många kinesiska elever gör, det vill säga; ”vad fan är detta? jag har viktigare saker att tänka på! Inte ett skolämne till!! dessutom ett som verkar helt onödigt för min framtid!!”.

IMG_56155115608349Min poäng är att det är svårt att motivera kinesiska elever till att lära sig engelska. En vanlig klass jag har består av 70 elever, varav 10% verkligen vill lära sig engelska, 20% verkligen inte vill lära sig engelska och 70% som kan tänka sig att lära sig lite engelska om läraren är bra nog. Du har alltså ett rent helvete framför dig om du inte kan motivera de där 70%-enheterna i klassen. Har du ledarskapet som krävs? Har du en förmåga att inspirera och locka fram leenden? Inte? då är inte engelsklärare utomlands något för dig. Det är viktigt att förstå att du kämpar i uppförsbacke som engelsklärare, i alla fall i Kina. Studenterna har helt enkelt ingen ork eller motivering till att lära sig ett språk som inte talas av så många på jorden (jämfört med kinesiska). Det är upp till dig att ge dem ork, motivering och bra undervisning. Fixar du det?

En ny engelsklärare möter en gammal

IMAG1231Som du kan se torkar jag mina lärarbyxor. Det finns bara en tvättmaskin i lägenheten, så jag får hitta på egna metoder för att få tvätten torr. Denna gången testar jag vår värmelampa, det fungerar helt okej!

Det var en händelserik lördag (22/3) igår! Under fredagskvällen ringde Mr Wang upp mig och berättade att en av de tidigare utländska engelsklärarna skulle komma på besök under lördagen. I Kina hittar man alla ursäkter till att ställa till med kalas, så självklart blev vi inbjudna till att fira engelsklärarens visit.

Klockan 17.30 möttes vi utanför skolan för att ta oss till restaurangen. Engelskläraren som är från Madrid heter Miguel och är 30 år. En väldigt charmig kille! Han hälsade glatt på mig och presenterade mig sedan för några av hans Kinesiska vänner som följt med honom till Qu Xian. För 2 år sedan var Miguel, precis som jag och matte är nu, en deltagare i TTC’s program för utländska engelsklärare och precis som Matte och mig blev Miguel placerad på Qu Xian High efter sin utbildning i Beijing. Han blev den första utländska läraren någonsin på Qu Xian High School, med andra ord första generationens engelsklärare. Jag och Matte är fjärde generationens utländska lärare på skolan. Miguel kom till Kina med planen att spendera 6 månader här för att sedan åka hem, men som många andra TTC elever blev han så fäst vid livsstilen och yrket att han blev kvar i landet. Han har inte träffat sin familj eller sina vänner hemma i Spanien på 2 år nu. Han har rest runt och jobbat som engelsklärare i många olika städer, en ny skola varje termin. Han har dock bestämt att detta får bli hans sista termin som engelsklärare i Kina och han spenderar den på en middle school i Guangzhou som är huvudstaden i Guangdong-provinsen. Jag fick genast en känsla av att jag ville tala mer med honom.

IMAG1218Vi begav oss till en känd restaurang i centrum som specialiserat sig på maträtten Huǒ Guō – en maträtt från Sichuan-provinsen (min provins) som är känd över hela världen. I Las Vegas betalar hotell miljoner för en bra huǒ guō kock från Sichuan. De flygs in med privatjet och får rejäla löner. Huǒ guō, Hot pot eller eldgryta serveras som en mer eller mindre kryddstark buljong över eld, vari man lägger rått kött, inälvor och grönsaker med ätpinnar för att låta dem koka. Efter några minuter plockar man upp innehållet och doppar i en ”dipsås” för att få en tilltalande smakbrytning. Dipsåsen brukar innehålla sesampasta, jordnötter, sesamolja, soja, chiliolja och lagrad tofu (med smak liknande ädelost). Egentligen står det en stor bubblande gryta i mitten av bordet som alla använder, men på denna restaurangen fick alla varsin egen liten gryta att lägga maten i. Jag gillar eldgryta när det finns vanligt kött att lägga i, jag är inget fan av inälvor.

IMAG1221_1Middagen blev väldigt lyckad! Vi var 12 personer runt det stora bordet. Väldigt roligt att lära känna fler av mina kollegor! Självklart följde middagen Kinesiska regler med skålar och bordsskick. Efter de tre gemensamma skålarna (som måste ske innan man skålar med någon specifik person runt bordet) skålade jag först med Bill som är en av cheferna på skolan. Det är viktigt att börja med den som är högst i rang. Jag tackade för att han gjort middagen möjlig för oss! Han log och tackade för att jag var en så bra lärare och gjorde alla eleverna så glada. Där efter skålade jag med Mr Wang eftersom han hjälper mig med så mycket på skolan. Ödmjuk som han är tyckte han inte det var något att skåla för. Sist skålade jag med Miguel för att han fört oss alla samman. Han skålade glatt tillbaka med mig flera gånger och vi pratade en hel del tvärs över bordet. Jag frågade honom hur gammal han var, men han kunde inte höra mig så jag frågade igen. Inte heller denna gången gick det fram, så utan att tänka för mycket på det frågade jag honom på spanska istället. Efter att ha sagt ¿cuántos años tienes? blev det tyst kring bordet och Miguel sken upp för en sekund. Alla undrade vad jag sa och varför jag pratade så konstig engelska. Han svarade att han var 30. Aldrig trodde jag att jag skulle ha nytta av min högstadiespanska.

357555674-4dd6ef12bbea2043Middagen var över 2 timmar senare. Miguel och jag stod och pratade utanför restaurangen ett bra tag. Det kändes som jag hade många frågor att ställa honom, men de kom inte upp till ytan. Han pratade väldigt bra Mandarin och sa att han kunde lika mycket som mig när han kom till skolan. Han gav mig några tips om hur jag kan lära mig språket fortare, en av dem var att inte tänka för mycket på vilka toner jag använder. Kontext är viktigast i Mandarin, så att lära sig fraser är väldigt effektivt. Vidare berättade han som sina erfarenheter från TTC, att det är en bra organisation, men att de tar väldigt mycket pengar som egentligen skulle gå till oss som gör lärarjobbet.

IMAG1223Visum, prostitution och seder gick vi igenom innan jag berättade för honom att en del av mig ville göra precis som han har gjort, stanna längre än 6 månader i Kina. Inte så länge som han gjort, men en termin extra kanske. Än så länge tycker jag väldigt bra om livsstilen, men det känns som att jag skulle ”smita” från mitt liv hemma i Sverige om jag skulle stanna här längre. Han förstod vad jag menade. Enligt Miguel så är det lätt att bli fast här eftersom livet är härligt. Man gör mellan 1 och 3 engelskalektioner om dagen med elever som älskar en. Man får ut bra pengar som man lever gott på. Man kan resa och upptäcka landet. Man lär sig ett nytt språk. Jag kunde bara hålla med honom.

Där efter sa Miguel något som jag tänkt på flera gånger sedan jag kom till Qu Xian. En tanke som gör mig lite lugn och rofylld. Han sa att han vet att Kina alltid finns här för honom. Skulle det bli problem hemma med jobb eller annat kan han alltid sätta sig på ett plan till Kina och försvinna ett tag. Om man har jobbat i Kina finns det alltid en fristad man kan söka upp. Ett sista alternativ som är långt mycket bättre än de sista alternativ man har hemma i sitt eget land, dvs. att gå och stämpla ut A-kassa på arbetsförmedlingen eller vända burgare på Mc Donald’s. Det kändes bra att höra han säga precis det jag själv tänkt. Vi kom fram till att det aldrig finns ett liv att fly ifrån, att livet är något man bär med sig vart man än går oavsett om man vill det eller inte. Innan vi satte oss i bilen för att åka hem sa Miguel återigen att Kina finns här för mig. Att jag skulle åka hem och ta tag i saker om det behövdes. Kina finns alltid som ett alternativ oavsett. Kanske kunde jag till och med återvända till Kina på ett annat sätt, genom ett Svenskt företag som opererar i Kina kanske?

IMAG1229_1När bilen stannade utanför lägenheten gav han mig sitt nr och sa att vi kanske kunde ses en sväng under söndagen innan hans tåg gick. Det tackade jag för. Jag kände mig lite upprymd efter kvällen och första mötet med Miguel.

Under morgonen idag (23/3) vaknade jag av ett sms från Miguel som sa att de skulle äta lunch kl 11.00 vid hotellet och att jag var välkommen om jag ville. Klockan var 10.00, vilket gav mig en timme. En liten röst sa att jag skulle skita i det. En annan röst sa att jag aldrig skulle ångra lunchen. Jag valde att lyssna på den andra rösten, så jag ställde mig i duschen och gjorde mig i ordning. Jag tog en taxi till hotellet – 5 kronor. Miguel och hans vänner stod och väntade på mig vid ett ombyggt garage som fått bli restaurang. Vi åt lite mat och pratade om allt möjligt. Jag pratade mycket med en av hans tjejkompisar som är sportreporter på en tidning i hennes hemstad. Hon berättade lite tyst om förhållandet mellan Kinas regering och media, sedan att hon studerat i New Zeeland. I slutet av middagen fick jag även hennes nr. Hon sa att jag var välkommen att besöka hennes stad om jag ville. Miguel sa likadant innan vi skiljdes åt. Deras städer är 2 timmar bort med tåg som kostar 40 kronor, så jag kommer absolut att besöka dem innan jag lämnar Qu Xian – vilket jag måste. Enligt Miguel finns det ingen chans att stanna mer än en termin på Qu Xian High School eftersom de har ett kontrakt med TTC som säger att de måste ta emot nya lärare.

Nu är nog mina byxor torra! Glöm inte att trycka på den blå gilla-knappen nedan!

Kinesiskt bordsskick och dryckesseder

– Hur är läget Andrew?

– Jag är faktiskt rätt hungrig.

– Oj! Okej! vi kan fixa mat åt dig! Du kan få 3 liter hönsklor om du vill. Inga problem!

– Tack, men jag tror inte jag kan äta mig mätt på det tyvärr..

– Okej, men du kan få 2 Kilo grisfötter också. Jag kan visa dig ett ställe där du kan köpa det!

– …

Matdiskussioner mellan mig och Kineser i ett nötskal ovan. De senaste dagarna har jag varit helt utsvulten, så jag kunde inte annat än att vara helt ärlig när Mr. Wang (Ulyssis) frågade mig vad jag tyckte om maten i staden såhär långt. Gästfriheten är det absolut inget fel på i den här staden! Alla är helt underbara och vill hjälpa mig på alla vis för att jag ska ha det så bra som möjligt. Jag är bara för kräsen.

Jag frågade Mr. Wang om det finns något ställe i staden som serverar helt vanlig Pizza? Självklart finns det, sa han. Tydligen finns det ett lite dyrare caffé med västerländsk mat på menyn inte långt ifrån skolan. Matte och jag fick adressen på ett papper och gick dit på vår lunchrast.

När vi kom in var det helt folktomt. All personal satt på stolar och lekte med sina mobiler. Vi blev satta vid ett bord där en servitör började prata med oss på snabb mandarin. Jag förstod inget av vad han sa, vilket jag förklarade för honom med ”Wo Bu Dong”. Han försökte igen, precis som att vi på något magiskt sätt skulle lära oss mandarin genom att han bytte ut några ord i de snabba meningarna. Hungrig och således grinig tog jag fram min telefon och skrev ”can we get some pizza?” i google translate som snabbt översatte frasen till kinesiska tecken. Jag visade servitören som verkade förstå! Han frågade vad vi ville dricka (det förstod jag) och jag svarade på mandarin att vi ville ha varsin cola. Muntert gick han iväg till köket. Efter 15 minuter kom han tillbaka med två kaffemuggar fyllda med cola och is (mest is). Efter ytterligare 15 minuter kom han tillbaka med två stora papper som såg ut som reklamblad i mina ögon. Hans mandarin smattrade på som en automatkarbin igen. Jag antar att han ville sälja in något, av bilderna att döma var det någon form av massage..? ”Wo Bu Yao, Xie Xie” sa jag i ett försök att stoppa hans insälj av massage. Det gick inget bra tyvärr. Han pratade på ett tag till och jag kände hur min blodsockernivå började gå genom golvet och en ven i min tinning bultade hårdare och hårdare. Matte brukar inte vara sen med att häva ur sig en och annan spydig kommentar om vad som helst, men under denna middagen kände han nog av min energinivå eftersom han satt helt tyst.

Mitt i servitörens säljsnack tog jag fram min telefon och google translate igen. ”where is our food?” översattes snabbt till kinesiska tecken som jag visade till servitören. Han verkade äntligen förstå läget och lämnade lapparna till oss men gick tillbaka till köket där det blev ett jävla liv.

15 minuter senare kom han och en servitris tillbaka med två små skapelser på varsin tallrik. Lyckan jag kände över att äntligen se någon form av mat dog snabbt när jag förstod att deras tolkning av pizza är en hybrid mellan dessert och huvudrätt. Pizzan bestod av ett utplattat risbröd med majonäs, äppelskivor, bananbitar, ost och grädde. Några skrämda tomatbitar låg ovanpå också.

beställa mat i kina

När servitören glatt räckte fram varsin tårtspade som vi tydligen skulle förtära skapelserna med gick den sista luften ur mig. Du vet säkert hur det känns? I din känslovärld hamnar du i ett vägval där du antingen börjar gråta eller skratta. Jag gjorde det sistnämnda. Det är så lustigt att mat är så lättillgängligt hemma att jag aldrig reflekterar över det. Jag går aldrig hungrig hemma. Här går jag hungrig och det finns inget som är längre bort än ett rejält mål mat med kolhydrater, proteiner och vitaminer!

För första gången i vår ytliga vänskap försökte Matte lätta på stämningen lite genom att säga ”It ain’t too bad actually..”. Jag kunde inte annat än att skrapa bort bitarna med frukt och grädde för att sedan sätta i mig lite smält ost, majonäs och vidbränt risbröd.

2 minuter senare kom servitören glatt springande till oss med ett anteckningsblock i handen. Han räckte över det till mig och jag läste motvilligt. ”May i ask where you from?” stod det på första bladet. Jag vände mig snabbt till Matte i hopp om att han skulle kunna förklara vad fan detta var för middag egentligen, men han var för upptagen med pizzabakelsen. Jag svarade Wo Shi Rui Dian Ren. Servitörens leende avtog för en hundradels sekund, jag antar att han inte visste vad Sverige är för något. Dock var hans leende snart på topp igen och han vände blad på sitt anteckningsblock. ”Can we be best friends?” stod det och återigen blickade jag till den mumsande engelskmannen på andra sidan bordet för lite verklighetsförankrning, den uteblev även denna gång. Jag har fått den frågan av fler Kineser. Det är precis som att de skapar vänner på samma sätt som svenska lågstadieelever, genom att fråga efter vänskap rakt ut eller via lappar. Det är såklart omöjligt att svara annat än okej, även om man är utsvulten, frustrerad, förvirrad och på gränsen till kolerisk. Servitörens leende blev ännu större då hand vände blad ytterligare en gång. ”can I have your QQ?”. Om du inte vet vad QQ är så läs detta inlägget. Jag gav honom mitt QQ nummer, why the fuck not lixom? Glad som en unge sprang den 30åriga servitören in i köket med mitt QQ nr. Inte många minuter senare vibrerade min telefon; ”my name is Lu Shuqian! I come from Hohot. How old are you?”. Varför han inte frågade mig detta när han stod framför mig ett par minuter tidigare förstod jag inte. Frustrerad sket jag i hans fråga och ställde min egen istället; ”Why is there no meat and tomatosauce on our pizza??”. Några sekunder senare blev det ett jävla liv i köket igen.

Matte var klar och jag frågade efter notan. En tjej kom springande med notan. 160 Yuan! det är 80 spänn var för en pizza och en mugg cola. Till och med i Sverige hade det varit dyrt!! Jag pallade inte mer utan betalade, tog min jacka och gick ut med matte i hälarna. ”that was a big nothing” var det ända jag kunde få fram när vi kom ut.

Mat och dryckesseder i Kina

Dagen efter berättade jag för Mr. Wang om vår pizzakatastrof. Han skrattade. Jag bad honom att visa oss en bra restaurang i stan. En restaurang som serverade RIKTIG kinesisk mat. Han sa att han kände till ett bra ställe. Jag frågade honom om jag kunde få bjuda honom på middag där under kvällen. Efter lite trugande svarade han ja och där tar denna historien en vändning till det bättre. Restaurangen han visade oss var väldigt bra och både Matte och jag åt oss väldigt mätta på anka, potatis, kyckling och ris. Som bekant dricker inte Matte någon alkohol, inte ens alkoholfri öl fungerar. Som svensk tycker inte jag det är så konstigt, lite löjligt kanske, men okej för min del. Mr. Wang har dock väldigt svårt att förstå hur det fungerar. ”En kille som inte dricker öl? Blir du sjuk av det? Dricker du vin istället? Dricker du whiskey istället? Ahha! nu förstår jag, du dricker risvin istället?”. Det tillhör den Kinesiska seden att man dricker alkohol när man är ute med vänner. Det anses som oartigt att inte göra det. Är man goda vänner går det också undan med drickandet. Går du ut med ett gäng kineser kan du lägga dina planer för morgondagen på hyllan, det är allt jag kan säga. Du förväntas dricka och du förväntas dricka mycket!

Hur dricker man alkohol och skålar i Kina?

Hur skålar man i Kina?Gott bordsskick säger att man först utbringar tre kollektiva skålar tillsammans runt bordet där man i princip säger ”fan vad bra vi alla är och vad kul vi har det”. När man gjort det tre gånger med lite mat mellan skålarna är det dags för de personliga skålarna. Det innebär att den som tagit initiativet till middagen skålar med alla andra runt bordet en efter en. ”kul att just du kunde komma Mr. Wang skål!”, där efter lite mat, sedan ”Roligt att se just dig Matte! skål på dig!” och lite mer mat. När initiativtagaren till middagen skålat med alla runt bordet en efter en är det ”de inbjudnas” tur att skåla en efter en med den som bringat dem alla samman (initiativtagaren till middagen).

Hur man dricker är också viktigt att kunna för att inte vanära någon. Om personen som utbringar skålen för dig dricker ur sitt glas, alltså gör botten upp (Gan Bai), måste du göra likadant. Du kan inte dricka mindre än vad den andra gör, det är inte okej. Även om du har 8 personliga skålar framför dig kan du inte fega ur och dricka lite under någon skål om det förväntas att du dricker botten upp. Svepa 8 glas eller vanära någon är de enda två valen du har om det vill sig illa.

Som kille får du heller aldrig utbringa en skål för en kvinna eftersom det tolkas som att du försöker få kvinnan full vilket inte är okej. Om kvinnan där emot utbringar en skål för dig är det okej att dricka med henne, det måste vara på hennes initiativ.

Om du har svårt att hänga med i min beskrivning av kinesiska skåler så kan jag ge dig den korta versionen – man dricker mycket samtidigt som man öser komplimanger över varandra.

Det blev dock en lugn middag eftersom det bara var jag och Mr Wang som drack öl runt bordet.

kinesiskt bordsskick

kinesiskt bordskickI Sverige hade vi under 1600-talet något som liknar det nutida Kinesiska systemet att äta. Maträtterna på bordet är till för alla och det som är privat är besticken. I Sverige kallade vi det för slevgång att äta ur samma bytta med varsin sked. All kunna slevgången runt bordet var väldigt viktigt eftersom du kunde anses som girig om du tog mer än de andra och oartig om du åt mindre än de andra. I Kina finns också en slevgång. Du har dina ätpinnar och äter från olika skålar mitt på bordet. Ibland får du din egen skål med ris och självklart är drycken privat, allt annat är ”up for grabs”. Det innebär att du får anpassa ditt tempo till de andra runt bordet oavsett hur hungrig du är, precis som den i sverige på 1600-talet.

Vill du smickra någon eller visa på god vänskap kan du ge den personen mat från skålarna på bordet. Det anses som en fin gäst att ta en fin köttbit och lägga i hans/hennes skål. Jag gav Mr. Wang några bitar med anka som han tackade för. Det kändes dock lite som vi gick om varandra eftersom han försöker anpassa sig till mig för att jag ska känna mig hemma och jag anpassar mig till honom för att jag vill vara artig och respektera hans kultur.

Till/efter maten dricker man ofta te. En tekopp får aldrig stå tom, så dricker du en liten slurk ur den kommer någon snart fylla på den. Samma sak bör du göra mot de andra runt bordet såklart.

Sist men inte minst, när du får din skål med ris är det viktigt att du inte kör ner dina ätpinnar i skålen så de står rätt upp.Det är nämligen så att man tänder två rökelsepinnar i ris när någon har dött i Kina. Det gör att du symboliserar död eftersom ätpinnarna då blir som rökelsepinnar. Ställ heller aldrig en tekanna så att pipen pekar mot någon, det symboliserar olycka för den personen. Pipen ska peka utåt!

På min telefon har jag en film som heter Stark Raving mad. Det är en rätt så okänd film som jag finner väldigt skön att titta på. Jag vet inte riktigt varför, men jag kan se just den filmen 100 gånger på rad utan att bli uttråkad. Den är perfekt till allt. Det finns en scen i filmen där ledaren av en grupp skurkar ska beställa mat över telefon. Jag har alltid skrattat år den scenen, men nu för tiden gapskrattar jag verkligen. Det är precis såhär det ser ut och låter när jag beställer mat på en kinesisk restaurang:

Jobba som engelsklärare utomlands – 3 fördelar

Tja!

Vill också åka iväg någonstans och jobba. Har jobbat i Norge innan men om jag ska vara ärlig suger det för jag är ute efter mer än pengar. Vill leva också. förstår du hur jag menar? Kanske jobba som engelskalärare utomlands. Fått lite inspiration av din reseblogg men är fortfarande tveksam. Stort beslut att bara åka ”bara dra”. Vad fick dig att göra det? Några nackdelar? svara gärna med inlägg på resebloggen! är 23 år bor i Mariestad.

//Ante

Tack för ditt mail Ante. Det är alltid kul att få brev från er läsare! Jag besvarar det gärna med två inlägg på min reseblogg faktiskt! Nu när jag fått lite erfarenhet inom området har jag tänkt en del på att skriva om fördelarna och nackdelarna med att jobba som engelsklärare i Kina. Nu när du gav mig en spark i baken så blir det äntligen av! Här har du 3 fördelar med att jobba som engelsklärare utomlands.

jobba som engelsklärare utomlands

Jobba som engelsklärare utomlands – 3 fördelar

Jobba utomlands är bra för din ekonomi

tjäna pengar jobba utomlands Detta är såklart ingen absolut sanning eftersom det beror på hur du förhåller dig till pengar och vart i världen du är. Jag skriver dessa punkter utifrån mitt eget perspektiv och kan inte göra annat. Ofta är länder som är i behov av utländsk lärarhjälp utvecklingsländer, det innebär i sin tur att det inte är så dyrt för oss västerlänningar att leva i dem. Mat är ofta väldigt billigt och hyror lika så. Om du dessutom jobbar som engelsklärare betalar skolan oftast ditt uppehälle, du kan med andra ord räkna bort de utgifter jag precis nämnde. Med hyra och mat betald av skolan, samt en fast lön i fickan varje månad är det lätt att lägga undan pengar eller leva ett glassigt liv i landet om det är vad du vill. Som entreprenör jag är jobbar jag på att gå +/- noll på den här resan, vilket jag tror kommer gå vägen! Eftersom du förmodligen är ny i staden du jobbar i (kanske till och med ny i landet) känner du inte till så många ställen att spendera pengarna på heller. Om du jobbar i en liten stad utomlands kanske det inte ens finns så många ställen att spendera pengar på! I min stad har jag inga köpcentran, inga västerländska restauranger och inga dyra sevärdheter. Jag har svårt att tänka mig ett sätt att bli rik genom att jobba som engelsklärare utomlands, men det är lätt att gå plus i resekassan!

Personligen tror jag att vi människor är beroende av intryck och upplevelser. Vi behöver dem för att må bra, men de är inte lätta att få när man bott i samma stad kanske hela sitt liv. Därför spenderar vi hundratals kronor på känslan av ett par nya jeans, tusentals kronor på ljudet ifrån ett par beats lurar och tiotusentals kronor på synen av en ny tv i vardagsrummet. Jag skulle nog inte överdriva om jag påstår att många människor lägger hundratusentals kronor på det sociala livet varje år genom sprit, middagar och biobesök. Vi glömmer att de bästa intrycken och upplevelserna i livet är gratis! Åker du iväg och jobbar utomlands kommer du snart märka hur du tillfredställer ditt behov av intryck och upplevelser med råge, utan att spendera en bråkdel av pengarna du gör hemma. Världen är full av cheap thrills, allt du behöver spendera är tid!

Att jobba utomlands gör att du upptäcker ditt hemland

tjäna pengar i andra länder Den rubriken kan ju verka flummig och motsägelsefull vid första anblick och det är mycket riktigt, men jag hoppas du hänger med i mitt resonemang i alla fall. Om du tänker dig att du stirrar rätt in i en tavla på så nära avstånd att din näsa rör vid tavelduken, vad kommer du då att se? Förmodligen ett virrvarr av färgnyanser och konturer av penseldrag som verkar osammanhängande. Det är inte lätt att skapa dig en ordentlig uppfattning om vad det är du har framför dig. Tänk dig nu istället att du tar några steg tillbaka så du fyller hela ditt synfält med tavelduken. Nu kan du se hur de olika färgerna jobbar tillsammans för att skapa skuggor och nyanser. Du kan se vad tavlan föreställer och förstå vad den visar upp för bild. Du kan få känslor och tankar kring vad den förmedlar för budskap och hur den får dig att känna. Glad, ledsen eller uttråkad? Tänk dig nu att du tar ytterligare några steg tillbaka så du kan se tavelramen och hela väggen som tavlan hänger på tillsammans med andra tavlor. Helt plötsligt kan du ta de intryck och känslor du fått av tavlan och jämföra med helt andra tavlor från helt andra konstnärer. Du kan kanske upptäcker att tavlan du stått och stirrat på är fulast av dem alla. Kanske upptäcker du helt nya färgkombinationer som du inte trodde fanns när du blickar över på de andra tavlorna? Kanske upptäcker du att tavlan som du stirrat på så länge är vackrast av dem alla?

Min poäng är; hur skulle du någonsin kunna veta svaren på dessa frågorna om du inte hade tagit några steg tillbaka och betraktat tavlan på avstånd? Hur hade du vetat vilken tavla du gillade bäst om du inte tagit ännu fler steg tillbaka och jämfört den med andra tavlor? Att jobba utomlands skapar distans till ditt hemland och distans ger dig ett nytt perspektiv att betrakta ditt hemland på. Du upptäcker vad som är så bra med just ditt hemland och du upptäcker vad ditt hemland saknar. Kanske upptäcker du att du mår bättre någon annan stans? Kanske kan du återvända till ditt hemland och förbättra det när du fått uppleva bättre lösningar på problem?

Du lär lär dig också mer om dig själv. Kanske visste du inte hur mycket du gillade varma färger förrän du såg dem i jämförelse med de gråa kalla färgerna du stirrat på så länge? Kanske ställer du dig och stirrar på en ny tavla tills du börjar känna saknad av vissa saker som var bättre med den första tavlan. På det viset upptäcker du vilka saker som faktiskt är viktiga och nödvändiga för dig, för att du ska må bra.

Att jobba utomlands utvecklar dina sociala sidor

jobba utomlandsSom jag skrev tidigare så handlar det nog om ett utvecklingsland om du är intresserad av att jobba som engelsklärare utomlands. Du åker dit för att lära dem engelska och pratar du inte det lokala språket byggs det såklart en stor mur i kommunikationen, eller en hel del ”brus”. När inte du förstår vad lokalbefolkningen säger och de inte förstår dig går det inte att vara en instängd, blyg och introvert människa. Om du vill förmedla information måste du bjuda på dig och vara beredd på att kommunicera med andra verktyg än rösten. Något som är väldigt viktigt även om du befinner dig hemma. Du lär dig konkretisera problem och lösningar eftersom du inte har råd att babbla på i onödan, folk förstår dig helt enkelt inte. Det kan vara enormt frustrerande och många missförstånd sker. Jag har lärt mig att inte hetsa upp mig. Le och försöka igen är den bästa lösningen.

Jag befinner mig i en liten stad i sydvästra Kina. Här har många aldrig sett en utländsk person tidigare. Tyvärr kan alla sin historia, speciellt de äldre vilket innebär att de i många fall ställer sig väldigt skeptiska till mig (just på grund av hemska saker västerlänningar har gjort i landet under världshistoriens gång). Det gör att jag blir en slags representant för, inte bara mig själv, utan hela mitt land. Beter jag mig otrevligt kommer de komma ihåg Svenskar som ett otrevligt folk. Så! Du tränar på att visa upp din skötsamma och varmhjärtade sida, vilket såklart är bra att kunna hemma i Sverige också. Man möter nya människor hela tiden! Därför lär man sig att göra ett gott första intryck på människor.

Om det är engelsklärare du vill jobba som i utlandet kommer du också utveckla ditt ledarskap. Att vara lärare är ingen lätt uppgift, speciellt inte i länder där en vanlig klass består av ~70 elever varav endast ~10 har ett genuint intresse för det engelska språket. Hur har du tänkt att motivera de övriga? Dina hjälpmedel är alltid obefintliga eller kraftigt begränsade och du är där för att göra ett jobb. Det innebär att du alltid måste ha en plan B och en plan C för att vara på den säkra sidan. Att lämna klassrummet och försöka en annan dag går inte.

Att jobba utomlands stärker din karaktär på många sätt, om du tar chansen. Som bekant får man inget gratis och de mest positiva förändringarna i din personlighet kommer ofta som ett resultat av jobbiga prövningar. Därför är det viktigt att du just tar chansen och sätter dig själv i situationer som du inte riktigt är bekväm med. Det är då du utvecklas.

Det var allt jag hade för idag! Glöm inte att trycka på den blå gilla-knappen nedan! Här finner du fler fördelar med att jobba utomlands.

23 grader firas med en kopp chá

Puh! Bäst att jag tar av mig tröjan innan jag skriver det här inlägget. För 4 veckor satt jag och huttrade i Baijing och nu sitter jag och svettas i Qu Xian, en liten stad med 1,4 miljoner invånare i sydvästra Kina. Det är 23 grader här idag, vilket känns som 26 eftersom luftfuktigheten är så hög här. Det blir lixom kvavt, precis som när det ska till att åska hema. Jag antar att det inte är såhär fint väder hemma i Borås. Det dröjer nog ett par månader till innan termometern står på 23 grader i Sverige.

Idag var vi på det fik som jag skrev om i detta inlägget, det fik som Leona visade oss under en fredagskväll. Det är alldeles för fint väder för att sitta inne! För att locka en Svensk ur lägenheten behövs bara sol och värme, men för att locka en Britt ur lägenheten behövs te (chá)!

Här är en bild på det lilla torg som är början av vägen längs floden. Som du kan se finns det en transportmetod som är väldigt populär i den här lilla staden!

IMAG1126

Det är väldigt fint att gå på den här vägen. Den är ca 3 Km lång, vilket är en helt okej joggingtur om man springer både tur och retur. När det blir varmare ska jag absolut köra på det! Det står även en hel del äldre människor och utövar Thai Chi på gågatan under mårnarna’

Det blev en härlig eftermiddag! Jag köpte även en glass på fiket som jag njöt av på tillbakavägen. Det kommer alltid upp människor och pratar med oss när vi går längs floden.

IMAG1129

IMAG1128

Efter vår promenad vart vi hungriga, så vi gick till skolmatsalen där den tjocka kocken wookade ihop någon röra åt oss med färska grönsaker och kött.

IMAG1131

Skolan har inga lokalvårdare över huvud taget. Det innebär att eleverna själva får städa upp efter sig när skoldagarna är slut. Det är nästan bara de duktiga eleverna som städar, eftersom de får meritpoäng i sina betyg genom att delta i olika ”after school activities” – lokalvård är en sådan.

IMAG1135

Så! Om du bor i sverige; hur glassig har din eftermiddag varit på en skala från 1 till 10?

Lektionsplanering – Feelings

Det har varit en fullspäckad helg för mig! Tyvärr så kan jag inte skriva något om den här på bloggen ännu, men det kommer säkert i framtiden. Trots att det varit mycket att göra de senaste dagarna så har tiden gått sjukt fort! Jag är redan i mitten av veckan. Ny vecka betyder ny lektionsplanering och den tänkte jag dela med mig av i detta inlägget. Kanske kan det vara kul att läsa vad jag gör med de små liven, kanske kan det hjälpa någon kollega i Kina eller hemma i Sverige.

Denna vecka pratar jag om känslor med eleverna. Med tanke på min åldersgrupp kändes det som ett passande ämne eftersom det är mycket man känner för andra och önskar att andra kände för en när man är mellan 15 och 18 år. Till min hjälp har jag en video som en av lärarna använde i Beijing. Det har visat sig fungera väldigt bra! Du kan se videon nedan:

Själva lektionen ser ut som så att jag går in och kontrollerar så att all utrustning fungerar först. Om inte högtalare eller projektor fungerar så har jag förberett en annan lektion som jag kan köra med eleverna. Fungerar allt skriver jag ”feelings” med stora bokstäver på tavlan. Jag pekar på ordet för att få klassen att säga det högt tillsammans. Det fungerar bra eftersom Kinesiska elever är väldigt vana vid att repetera det läraren skriver på tavlan. När de repeterat ordet några gånger ger jag dem lite beröm och ringar in ordet i mitten av tavlan. Det ger dem lite tid att låta temat sjunka in. ”Today, we are going to talk about feelings”, brukar vara min nästa replik. Det brukar frambringa fniss och jubel men ibland lite buuande från killar. Det tar jag som ett tacken på att det är ett bra lektionsämne eftersom alla har åsikter om det.

Mitt mål är att bygga en mindmap kring ordet på tavlan som sedan kan hjälpa dem när det kommer frågor om videon, därför frågar jag eleverna om de kan ge mig exempel på olika känslor. De vanligaste känslorna som ”happy”, ”sad” och ”tired” brukar komma rätt så fort, men efter det brukar det ta stopp. Jag har förberett en mindmap med känslor som återfinns i videon, när elevernas exempel tar slut skriver jag upp de känslor jag förberett och frågar dem sedan om de känner till dem. Jag skriver upp dem en efter en, det drar ut lite mer på tiden. Jag försöker göra det till en kul grej genom att imitera så många känslor jag kan, det brukar framkalla skratt och fniss. Jag har upptäkt att eleverna har roligare om man vågar bjuda på sig själv som lärare. När det kommer till ordet ”scared” brukar jag i vanlig ordning fråga dem vad det innebär. Det är ofta svårt att svara på vilket skapar en tyst stämning i klassen. När jag märker att det blir tyst gör jag ibland ett plötsligt utfall mot eleverna och ropar högt rakt ut. Då ryggar alla tillbaka och flämtar till! Lärare här skulle aldrig göra en sådan sak, därför reagerar de väldigt starkt på det. När jag ler direkt efteråt brukar alltid eleverna skratta högt åt att jag skrämde dem. Jag säger inte så mycket utan brukar bara le och peka på ordet ”scared”. ”Embarressed” brukar jag också demonstrera på ett sätt som är lite mer ”hands on” genom att be en elev i mitten av klassrummet ställa sig upp och de andra eleverna att titta på honom. Eleverna brukar fnissa och skratta vilket gör eleven i mitten ännu mer röd om kinderna. Enkelt förstår dem alla ”embarressed”. Du kan se vilka övriga känslor jag använder mig av nedan:

IMAG1133

När alla känslor är uppskrivna och eleverna förstår innebörden av dem brukar ungefär 15 minuter av lektionen passerat. Jag berättar då för eleverna att de ska få se en film som jag tycker mycket om. Det brukar göra dem glada såklart, vilka elever pustar inte ut när läraren drar fram TVn i klassrummet eller kopplar in datorn i projektorn? Jag gjorde i alla fall det under min skolgång. Jag förklarar för eleverna att jag kommer stanna videon, pausa videon, ibland för att ställa dem frågor om vad som försegår. Därför är det väldigt viktigt att de tittar noga. Det brukar de förstå utmärkt. Därefter trycker jag play och ställer mig vid dörren för att inte vara i vägen eller dra fokus ifrån filmen.

Första stoppet gör jag vid 02:47, precis när killen i videon ligger i sängen och släcker lampan. Jag frågade vad som hände? Ibland brukar jag få väldigt utförliga svar om vad som hände, oftast brukar jag bara få svar om hur han känner sig. I det här fallet ”sad”, ”lonley” och ”bored”. Eftersom jag vill att eleverna ska prata engelska pressar jag dem lite genom att fråga VARFÖR han känner som han känner. Det brukar ge lite resultat. Jag frågar dem också om de kommer ihåg scenen i bussen. Oftast får jag svaret ”JA!”, därefter frågar jag vad som hände på bussen? Oftast ropar eleverna då ”KISS!”. ”how did he feel when he saw the two people kiss?” brukar vara min följdfråga. Här är eleverna olika. Vissa säger ”emarressed” och andra säger ”sad”. Vad de ger för känslosvar på mina frågor spelar såklart ingen roll eftersom alla får olika känslor av videon. Oftast är det roligast med en elev som säger något helt oväntat som känslosvar eftersom jag kan fråga ”why?” och låta eleven förklara sig. Jag frågar om vad killen i videon känner för sitt jobb och låter eleverna svara, sedan trycker jag play igen.

Andra stoppet gör jag vid 04.52 när killen har visat upp sin sista lapp för tjejen. Detta stopp är inte så långt. Jag frågar dem vad som hände? Vad heter killen? Vad heter tjejen? Vad känner killen för jobbet nu när han träffat tjejen?

06.30 kommer det tredje stoppet där jag frågar eleverna vad som händer i filmen? Vad gör de för något? Oftast har de svårt att beskriva hur killen och tjejen visar upp lappar för varandra så jag brukar hjälpa dem genom att fråga vad de håller i sina händer, vad de gör med penna och papper och vad de gör med pappret efter att det är skrivet på. Jag frågar också om de kommer ihåg scenen från mötet där killen sitter på en stol. Om de svarar ”yes” frågar jag vad som hände? ”He fell of the chair” brukar svaret vara, varpå jag frågar hur det fick honom att känna. Jag frågar också hur tjejen i videon känner. Om tjejerna i klassen har varit tysta under alla frågor brukar jag vinkla den frågan till tjejerna.

Efter det kommer några snabba stopp. Jag stannar filmen vid 06.46 när flickan håller upp sin lapp där det står ”I have a secret”. Jag ber eleverna beskriva vad en hemlighet är och efter det så ber jag dem såklart gissa på vad hennes hemlighet är! Det ger ofta många roliga svar och således många skratt från eleverna. Något som alltid kommer upp som gissning 1 från eleverna är att tjejen i videon egentligen är en kille. DET hade inte varit min första gissning, men det ligger tydligen väldigt nära till hands för eleverna på den här skolan. Där efter brukar det vara någon av tjejerna som gissar på att tjejen är gift redan eller ännu vanligare; att hon varit gift tidigare. Det tycker jag säger mycket om hur de ser på giftemål här i Kina. Att skilja sig är rätt så fult och lite tabu här.

IMAG1116

06.56 trycker jag paus igen, då ger tjejen i videon sitt svar. Det brukar aldrig vara någon elev som räknat med det svaret. Många förstår heller inte vad hon menar så jag hjälper dem ofta genom att förklara så gott jag kan. Det är inte så lätt att förklara egentligen, försök själv! Hur hade du förklarat hennes svar på engelska för någon med begränsade engelskakunskaper?

08.00 står killen framför spegeln och samlar mod för att fråga tjejen om hon vill träffa honom. Där brukar jag stanna videon och fråga varför han skrev frågan på lappen, men inte visade henne lappen med en gång? Det tar ofta lite tid att svara på. Ibland så är jag lite ”hands on” igen och gör ett exempel mellan en kille och tjej i klassen. ”Om den här killen var kär i den här tjejen och ville träffa henne, varför skulle han vara rädd för att fråga henne?” Då brukar killarna svara att det inte är så lätt att fråga tjejer eftersom de kanske säger nej och de skulle skämmas då. Huvudet på spiken tänker jag och trycker play igen. Egentligen borde jag ställa dem den mest intressanta frågan ”vad spelar det för roll om hon säger nej? Det är ju hennes förlust om du var modig nog att fråga”, men det får vara en sak för mig att filosofera över ensam.

08.22 stannar jag filmen igen och brukar då mötas av ett ”Nooooo!!” från eleverna som vill se honom fråga ut tjejen på en dejt. Framförallt killarna brukar vara måna om att se just det! Därför brukar jag hålla mig kort; hur känner han sig nu? ”Excited” brukar vara det tydliga svaret.

09.39 trycker jag paus igen och frågar eleverna varför han är ledsen? Har han verkligen missat sin chans att fråga tjejen på en dejt? Senast jag hade den här lektionen uppstod det faktiskt en liten diskussion här! En av tjejerna sa att killen skulle frågat med en gång och då fick hon omedelbart mothugg från en av killarna som sa att det inte är så lätt eftersom killar inte vet om tjejen är intresserad eller inte. En annan tjej svarade då att ”man ser ju om en tjej är intresserad eller inte!”. Killarna höll absolut inte med och diskussionen flammade upp en aning. Jag låg bra till tidsmässigt så jag lät diskussionen fortlöpa i några minuter utan att ge mig in i den. Jag stod bara med ett leende på läpparna framme vid tavlan. Det är kul att en sådan diskussion ser likadan ut i både ett Kinesiskt och Svenskt klassrum.

Jag låter sedan filmen spela till slutet. Beroende på hur jag ligger till tidsmässigt frågar jag dem om vart tjejen tog vägen. Jag frågar dem om orden ”promoted” och ”celebrate”. Ofta blandar de ihop ”celebrate” med ”celebrity”. När killen och tjejen möts på gatan ropar alltid eleverna att de vill se en kyss! De blir alltid lika besvikna när det inte händer. Här försöker jag få till lektionstiden så bra att lektionen är slut samtidigt som filmen är det. Jag har nämligen förberett en egen ”sign” där jag skrivit ”class is over” som jag visar för eleverna utan att säga något. Då brukar de klappa sina händer och jag klappar med dem.

Det är en väldigt bra video att använda sig av och jag är tacksam för att Robb visade oss den i Beijing. Den innehåller nästan inget tal alls, vilket gör att den passar nästan vilka åldersgrupper och nationaliteter som helst. Jäklar vad långt inlägget blev! Jag måste också visa den här bilden på en present jag fick av eleverna i klass 15 i förrgår!

Present från elever

Det är ~20 stycken kort som eleverna gjort på sin fritid till mig som jag ska använda för att bli bättre på Mandarin. De sa att de vill kunna prata kinesiska med mig, så de satt uppe och skrev ner fraser till mig som de tyckte var bra. Varje kort är skrivet med Pinyin, kinesiska tecken och ”chinglish” (ett ord jag lärde mig i helgen som är en blandning mellan english och chinese). Jag är väldigt tacksam för dem och håller på att drilla in dem, men tonerna är svåra att få till.

Lektionsplanering

Lektionstid:

40 minuter

Mål:

Utöka vokabulär och träna tal genom temat känslor

Målgrupp:

15-18 år

Klasstorlek:

70-90 elever

Material:

Video på USB-minne, Projektor, Dator, Ljud och förberedd mindmap.

Procedur:

Se ovan.