Jag ska till Qu Xian i Sichuan-provinsen!

Jag har velat uppdatera min reseblogg om detta tidigare, men de senaste dygnen har varit väldigt stressiga. Det känns som att jag skriver det varje gång, hur stressigt det är, men det händer verkligen saker hela tiden här. Nu sitter jag dock på rummet och har några minuter över innan jag ska iväg på ett informationsmöte om våra placements, så det blir lite uppdatering nu!

Den 11/2 hade vi vår sista dag med praktik på en skola här i Peking. Lisa, Isabelle, Gabriella och jag har under 5 dagar haft hand om ett gäng elever i 10 – 12 års åldern. Klassen har varit väldigt liten, mellan 8 och 12 elever. Det finns så mycket jag skulle vilja säga om klassen och min upplevelse som lärare, men det eftersom jag har ont om tid och så mycket känslor och tankar kring det blir det svårt att beskriva. Eleverna här är väldigt duktiga på att drilla ord och grammatik men har väldigt svårt med uttal. De är absolut inte på samma nivå som svenska skolbarn i samma ålder. Några av dem sätter ihop enormt komplexa meningar som får en att häpna ibland.

Vi har haft enkla teman för varje lektion. Dessa teman har varit förutbestämda av våra lärare och samma för alla klasser. ”getting to know names”, ”sport”, ”jobs” och ”Countries” har varit några av de teman som våra lektioner haft, vilket har känts väldigt konstigt eftersom eleverna är alldeles för duktiga för så enkla teman egentligen. Första dagarna kändes okej. Vi drillar meningar som ”my name is..” och ”what’s your name?”. Eleverna gjorde väldigt bra ifrån sig, men såg väldigt uttråkade ut. I och med att dagarna gick och lektionerna avklarade upptäckte vi att deras engelska är riktigt bra. Så bra att jag nästan skäms när jag tänker tillbaka på hur jag stod där första dagen och lärde dem säga ”what’s your name?”. För att ge ett exempel; en dag hade vi resor som tema och jag gav dem som uppgift att skriva en liten berättelse om sin drömresa. Det kunde vara en resa de vill göra eller en som de redan gjort. Jag förväntade mig enkla små historier som var väldigt lik min egen exempelhistoria som jag givit dem tidigare. När jag sedan ber om att få se historier läser jag följande från Bill 10 år. ”In my opinion, traveling broadens the mind and tach us a lot about life. I would like to go to Hawaii and play on the beaches. I would go there by plane, sense it is the fastest way to get there from China […]”. Så fortsatte hans lilla berättelse som han fått 10 minuter på sig att skriva! HAN ÄR 10 BAST!

image

Aja, sista dagen blev vi observerade av vår utbildningsansvarig, Amy som bedömde oss och våra lektioner. Jag fick väldigt bra omdöme av henne. Allt var på topp utom på en punkt. Det kändes bra att få veta och även lite överraskande. Jag är ju van vid att stå inför folk och snacka, men inte lära ut engelska. Jag är mycket tacksam för den erfarenhet som mitt kampsportsförbund givit mig när det kommer till ledarskap, utan tvekan den bästa ledarskapsutbildningen i Sverige.

image

Jag fick också en gåva av en elev den sista dagen. Ett halsband som du kan se på bilden ovan. Självklart ville de alla ta bilder med oss och få våra autografer. Jag kände mig verkligen som en rockstar för ett par minuter. En fantastisk känsla att känna hur eleverna ser upp till en. Man kan nog lätt gå förlorad i den ego-trippen.

Nu till min framtid!

Du som troget följer min reseblogg vet att jag postade en video i mitt senaste inlägg där jag beskrev hur jag förberedde mig på att hamna uppe i Harbin. Den nordligaste utposten i Kina dit TTC skickar lärare. Jag hade ju trots allt valt att bli placerad i norra delen av Kina, även om jag ångrade detta val senare. Jag blev dock inte placerad där utan i syd-västra delen av Kina i Sichuan-provinsen i en stad som heter Qu Xian. Väldigt spännande! Jag ska jobba som high school teacher och ha elever mellan 16 och 18 år, precis vad jag önskade mig.

image

+Andreas Sjöblom

En reaktion på “Jag ska till Qu Xian i Sichuan-provinsen!

  1. Hej Andreas och tack för rapporten. Skönt att det går framåt för dig.
    Nu får vi hoppas det blir bra på nya stället. Det blir spännande att se. När blir det flytt? Och blir det bara en person på varje ställe? Det är ju tur att du har lätt att få kontakt med nya kompisar. Ha det gott och var rädd om dig. Ha en trevlig Valentin /Kramen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *