Vår dagstur till gränsstaden Dandong

Då har jag återigen lite tid över och ork kvar i fingertopparna, dags för en liten uppdatering här på min reseblogg!

Efter vår tripp till den nordliga staden Harbin som du kunde läsa om i mitt förra inlägg satte vi oss på ett snabbtåg till gränsstaden mellan Kina och Nordkorea – Dandong. Dandong är mest känd för att vara staden som ligger allra närmast Nordkorea på den Kinesiska sidan. Det enda som skiljer de två länderna åt är en flod som är runt 100 meter bred, vilket gör att man kan se en bra bit in i Nordkorea om man står på flodbädden. Självklart är maten och turistverksamheten i Dandong väldigt nordkoreansk. Det finns några nordkoreanska restauranger med ”riktiga” gästarbetare från Nordkorea som servitörer. Just en sådan restauran åt vi lunch på under dagen!

IMAG1481Koreansk barbecue är väldigt känt och innebär att man beställer in tallrikar med olika köttstycken och grönsaker som sedan läggs på en glödande liten grill mitt i bordet. När maten är färdiggrillad lyfter man av den, doppar i olika såser och rullar in i olika salladsblad innan man stoppar hela paketet i munnen. En helt okej lunch som ingen av oss blev riktigt mätta på. Upplevelsen var värd mer än maten vi fick.

Direkt efteråt slog vi upp appen TripAdvisor och läste att en del av Kinesiska muren finns kvar i Dandong, och att denna del skulle vara värt ett besök. Självklart begav vi oss till den lilla murdelen fortare än kvickt med en taxi som kostade 30:- Väl där blev vi aningen imponerade av muren vi såg. Platsen är väldigt turistvänlig och har man inte varit på den kinesiska muren utanför Peking är denna delen definitivt ett bra substitut. Den slingrar sig från marken upp och igenom två berg vilket ger precis den bild som många har när de föreställer sig muren i Kina. Inträdet till muren kostade 50:-.

De första hundra metrarna av muser var uthärdliga. Lutningen ökade stadigt och vi började känna en hel del mjölksyra i benen efter ca 20 minuters vandrande på muren. Efter ett tag mötte vi ett litet gulligt par som bestod av en liten flicka på 4-5 år som vandrade muren med sin gamla morfar, säkert över 80 år. Det är en vacker sak med Kina att de gamla spenderar dagarna med de små. De underhåller liksom varandra och förgyller på så sätt sina liv ihop. De gamla blir lite yngre av att leka med de små och de små får erfarenheter och historia med sig från de gamla. Den lilla flickan höll sin morfar i handen och kommenterade såklart på att vi såg utländska ut. Hon blev lite paff när vi svarade henne på mandarin. Vi gick om dem och kom fram till en läskigt brant stentrappa med höga steg några hundra meter senare. Det var en väldigt smal trappa där ett 20-tal vandrare satt och väntade på att kunna fortsätta sin färd. Oskar och jag bestämde oss för att det var dags för en vattenpaus, så vi satte oss ner och väntade på vår ut med flaskorna i handen. Efter ett tag kom den lilla flickan ensam mot trappan, hon berättade att morfar är långsam för han måste kissa ofta. Den gamla mannen stod vid en krök lite längre bort och lättade på trycket.

Upp för trappan gick vi när det var vår tur – enormt branta steg! Låren fick sig en hårdträning utan dess like! Det riktigt brände i benen när vi nådde nästa platå på muren. Då och då kommer vakttorn som man kan vila i. Efter ett par trappsektioner tyckte jag att det började bli tradigt, så jag sprang upp den sista delen. Oskar lunkade upp inte långt bakom. Tillslut nådde vi toppen av muren och kunde då se långt in på Nordkoreansk mark. Väldigt spännande. Vi kunde se Nordkoreaner som gick omkring och plogade sina åkrar och byggnader som förmodligen var del av någon industri. Floden som separerar Nordkorea och Kina såg ut som en liten tråd från toppen av muren.

IMAG1473

Vi var väldigt nöjda med trippen när vi tagit oss ner och runt berget till entrén. Vi var eniga om att denna lilla del av muren skulle vara en mer populär del om fler visste om att den fanns! Välgjord och helt lagom sektion av Kinesiska muren.

Dagen gick och vi tittade på de andra turistattraktionerna. Det finns en ”vänskapsbro” som går över floden mellan Kina och Nordkorea som amerikanerna bombade sönder under 1950-talet då Dandong var ockuperat av – gissa vilka – japanerna såklart! Man kan betala en 50-lapp för att få gå ut på bron till den sprängda delen, men det kändes inte värt. Vi struntade i det. Samma visa blev det med den båttur som går på floden som sägs ta en så nära Nordkorea det bara går att komma utan att entra landet. Det kändes för turistigt, så vi struntade i det. Det går en ny bro över floden till Nordkorea där det åker tåg dagligen. Tydligen är det bron det lättaste sättet för oss Svenskar (och de flesta utlänningar) att komma in i Nordkorea. Amerikaner måste där emot komma in i landet via flygplatsen i Pyongyang – bara amerikaner. Man kan rea in i Nordkorea för en 10 000-lapp, då ingår visum och en tour som man måste hålla sig till under hela ”resan”. Det är viktigt att förstå att man inte reser i Nordkorea, man är ingen turist i det landet. Som utländsk medborgare är du tillfällig fånge i Nordkorea från det att du motvilligt tas emot i landet tills dess att du sparkas ut igen. Man får inte avvika från turistgruppen och den nordkoreanska guiden man kommer med, gör man det kan det stå en väldigt dyrt. För bara några månader sedan dömdes en amerikanskt turist till 10 år av ”hard labour” i Nordkorea för att han tagit en propagandaposter från ett hotellrum och packat ner den i sin väska. Han trodde att han var turist och nu knäcker han granitsten med en hacka i handen och en kedja runt foten någonstans i Sibirien – tråkigt läge!

IMAG1491Trött på alla turistattraktioner som inte föll oss i smaken började vi vandra omkring i staden utan egentligt mål. Det är roligt att vara spontan i sitt resande tycker jag. Även om det ofta betyder oväntade utgifter och en hel del vandrande till fots är det roligare och leder alltid till något spännande som inte ingick i planerna. Så blev vår sena eftermiddag i Dandong. Staden omringas av en ganska hög bergskedja. På toppen av ett av bergen skymtade vi en klassisk Kinesisk pagoda på soppen, vi bestämde att vi skulle ta oss dit. Det tog oss säkert en och en halv timme att ta oss till foten av berget som visade sig ha en vacker entré där många äldre satt och spelade kort. Faktum är att hela sidan av berget visade sig vara en stor och vacker park med både lekplatser, träningsplatser och vilda djur. De små vägarna och långa branta trapporna ledde oss upp till toppen av berget som tog oss ytterligare 40 minuter att bestiga. När vi väl kom upp visade sig mödan ge en vacker avkastning. En otroligt vacker pagoda sträckte sig upp mot himlen från en vacker plattå. Vi kunde till och med gå upp i tornet och se hela Dandong i solnedgång. Från toppen av tornet såg det nästan ut som att Dandong och Nordkorea var samma stad. Vi kunde se riktigt långt in på nordkoreansk mark vilket var riktigt spännande.

Det blåste massor på toppen av berget, men solen låg ändå på. Det skiftade mellan att vara galet svettigt och lite kallt. Tröjan åkte upp och ner ur väskan varje minut.

Efter att ha njutit av utsikten i ett par minuter begav vi oss vidare i parken som vi tidigare inte visste fanns. Vi följde en liten slingrig skogsstig och kom tillslut fram till ett ännu högre torn från 1600-talet. Tyvärr var det stängt för dagen, utsikten hade nog varit ännu bättre där ifrån! Vi gick vidare ner för berget och möttes av både påfåglar och små mindre pagoder. Kulturparker och träningsparker kom och gick på vår väg ner. Utflykten upp till berget visade sig vara trippens absoluta höjdpunkt (bokstavligt talat).

När vi var åter vid bergsfoten hade solen gått ner och det var dags att ta sig till tågstationen för nattåget hem till Oskars hemstad igen – Shenyang.

Som en sista avslutning vill jag bara understryka att jag inte dubbelkollar stavningen på dessa inlägg. De är krångliga nog att publicera från en mobiltelefon, så du som läser får står ut med lite stavfel och konstiga ord här och var.

+Andreas Sjöblom

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *