Vi blir mycket mer än lärare

Nu är dagen till ända och det är skönt att sitta i sängen på rummet igen. Dagen blev inte riktigt lika späckad som jag trodde igår, men det har ändå hänt en hel del. I föregående inlägg skrev jag om en del av dagen lite kortfattat när jag satt på kaffé-haket tillsammans med en svensk, en holländare och en australiensare.

Efter mötet med våra lärare gjorde vi lite övningar i grupper som både hjälpe oss att bryta den resterande isen mellan oss och ge oss en insikt i hur man bör tänka när man lär ut engelska till elever i olika åldrar. Varje övning övade en viss typ av engelska, som förmågan att ställa frågor eller lyssna noga på svar. Det var väldigt roligt och lärarna verkar vara väldigt rutinerade. De 6 lärare vi har är alla kanadensare och har jobbat i Kina som lärare i upp till 20 år. En del av dem har också jobbat i Afrika och Vietnam. Det känns tryggt att de verkar kunna sin grej.

Något som är svårt för en Svensk att förstå är vilken enorm press Kinesiska barn är under när det kommer till studier. En BBC-dokumentär som vi fick se under genomgången följde tre olika elever på skolor omkring i Kina och visade hur hårt de är tvungna att jobba för att ens ha en chans att komma in på ett universitet. Dagarna för barnen börjar i många fall klockan 5 och slutar klockan 19. Där efter är det läxläsning fram till 23.30 som följs av några timmar sömn innan allt börjar om igen. En tjej vi fick se spenderade all sin fritid inne i sitt lilla rum för att läsa läxor. Hennes mamma åkte hem tidigare från jobbet varje dag för att laga mat till sin dotter för att hon inte skulle behöva lämna studierna en ända minut. Det är väldigt viktigt för föräldrarna att barnen presterar bra eftersom det är barnen som ska ta hand om sina föräldrar när de blir äldre, precis som jag skrivit tidigare. Om inte barnen har en bra utbildning som ger ett bra jobb som i sin tur ger bra betalt kan inte föräldrarna få en värdig pension. Staten tar inte hand om dem.

Inte nog med att studierna kräver överkänsligt mycket av barnen. Inför deras universitetsprov (motsvarande vårat högskoleprov), testas deras fysik och hälsa. De genomgår olika läkarundersökning för att försäkra sig om att barnen inte är skadade på något vis. Nedsatt syn- eller luktsinne kan göra att de hamnar längre ner i resultaten och inte blir lika attraktiva för universiteten.

Eleverna lär sig inget kritiskt tänkande och blir hårt pressade av sina lärare att leverera rätt svar på frågor, oavsett hur de har kommit fram till det rätta svaret. Till skillnad från Sverige där det viktiga är HUR en elev kommer fram till det rätta svaret fokuserar kinesiska skolor enbart på att lära in färdiga svar på uppgifter och memorera dem. Det är nästan otänkbart att en elev ska ställa några frågor till sin lärare och händer det kan det bestraffas genom ett ryck i håret, slag på fingrarna eller ett omvridet öra. Du ska kunna rätt svar, inte fråga om varför.

VÅRT jobb som lärare kommer INTE gå ut på att bli som kinesiska lärare. Vi är inte där för att bete oss som dem eftersom vi inte är som dem. Vårt jobb är att komma till en skola och lära ut engelska på ett mer lekfullt sätt som är lite mer likt det system som finns i Sverige och på så vis skapa resultat som Kinesiska lärare inte kan. Vi kommer inte vara de enda lärarna i engelska som eleverna kommer ha. Skolorna har egna Kinesiska engelskalärare och det är de som pushar på eleverna och testar deras kunskap. Det lämnar mer utrymme för att vi ska kunna göra ”vår grej” med eleverna.

Något som jag inte visste tidigare och som blev väldigt tydligt idag är att vi kommer bli så mycket mer än lärare i skolorna vi placeras ut på. Faktum är att det inte blir så överdrivet mycket fokus på undervisande. När jag skickas ut till en skola blir jag en statussymbol för skolan vilket innebär att jag också har som uppgift att vara med på ”öppethus-dagar”, föräldramöten, middagar och andra tillställningar som kan höja skolans anseende. De kommer lyfta fram mig som ett bevis på att de är en eftertraktad skola, vilket känns underligt men inte på ett dåligt vis. Vi fick höra berättelser om lärare som fått träffa borgmästare, tidningsreportrar och högt uppsatta politiker i provinserna de jobbat i. Allt för att det är så eftertraktat att ha en utländsk lärare på skolan. Jag hoppas att jag kommer göra ett bra jobb som reklam för skolan jag hamnar på.

image

Vi har också pratat mycket om det om kallas för ”aniskte”. Den Kinesiska termen kommer jag inte håg just nu. Det går ut på att det värsta man kan göra i det kinesiska samhället är att få någon att tappa ansiktet, dvs. bli generad eller gjord till åtlöje. Speciellt inför andra. Det är enormt viktigt att alltid prata gott om de som står över en i hierarkin på skolan och att alltid vara artig. Mycket av detta har jag redan skrivit om i mitt inlägg om konfucius.

Dagen avslutades med en välkomstmiddag på ett närliggande hotell. Maten var okej, men inte jättebra. Hittills har inte matupplevelserna varit jättebra i Kina, inte lika bra som jag kommer ihåg dem i alla fall. Vatten finns aldrig att få till maten, där emot finns sojamjölk med smak av röda bönor. Om man vill kan man få lite socker i. Ja, just det! Sojamjölken serveras skållhet också. En av anledningarna till att det kändes som en sådan lättnad och framgång när jag idag lyckades köpa vatten i en butik genom att prata Mandarin idag.”Wo Yáo Shui”.

image

I alla fall.. Middagen på hotellet var okej och innehöll även lite lekar och berättelser från tidigare deltagare i programmet. När klockan var 21 åkte vi hem igen och satte oss på haket och snackade lite innan vi gick upp till rummen. Det är kul att få frågor om Sverige av människor. Det är så mycket vardagligt jag inte tänker på när jag går hemma i Sverige.

Nu ska jag lägga mig. Imorgon är det frukost 07.30 och där efter börjar lektionerna klockan 08.15. Jag kommer dock publicera detta inlägg på förmiddagen eftersom jag inte har tillgång till nät i skrivande stund. Nätet fungerar bättre på haket när det inte sitter 75 hemlängtande elever och försöker nå internet samtidigt. Dessutom hjälpte en australiensisk kille som läser på universitetet mig med att få VPN att fungera. Han heter Greg och har precis genomgått de 6 månader som vi står inför. Det gjorde att jag kunde komma åt Facebook idag för första gången.

Dagens absolut bästa stund vad när jag äntligen fick ta en riktigt varmt dusch innan välkomstmiddagen . Det kändes så väldigt skönt efter allt resande och kallt rusk. Det är ungefär noll grader här hela tiden. Luftföroreningarna var otroligt påtagliga igår. Har redan börjat hosta. Idag var det dock bättre och blå himmel kunde ses under hela eftermiddagen.

Tack för alla fina kommentarer. Även om jag inte hinner svara på alla så uppskattar jag dem!

+Andreas Sjöblom

3 reaktion på “Vi blir mycket mer än lärare

  1. Intressant! Vi har en del kinesiska studenter och doktorander på Karolinska Institutet, där jag själv är doktorand. De är beredda att jobba precis hur mycket som helst. Däremot är de inte vana att ta ansvar och planera själva på samma sätt som vi svenskar.

  2. Vad kul att du ska jobba som lärare i engelska Andréas! Det kommer du att klara av galant :D Kul att du bloggar om upplevelsen också, ser fram emot att ta del av dina äventyr. Ha det så bra! / Fröken Norén

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *