Yuanmingyuan på nyårsdagen

Så! Det finns så många skillnader mellan det kinesiska nyåret och det svenska att jag inte orkar lista alla, men den mest märkbara för mig är att allt stänger. I Sverige så har saker stängt på nyårsafton och kanske kanske dagen efter om det är en liten butik, men här i Kina firas nyåret på olika sätt under 6 veckor vilket innebär att allt stänger lite titt som tätt för att inte öppna igen på väldigt lång tid. Haket här på campus där vi tidigare satt och umgicks med varandra efter studierna har stängt till den 7/2 och samma gäller för div. Andra ställen.

image

På nyårsdagen fans det verkligen inte mycket att göra eftersom restauranger och fik var stängda. Oskar och jag fick dock tips om att åka till det gamla sommar palatset (Yuanmingyuan) för att ha något att göra. Det tog inte allt för många minuter innan vi satt på tunnelbanan på väg dit. Många andra studenter åkte till Lama temple, men kom inte in för att kön var så lång.

Jag vet inte så mycket om det gamla sommar palatset, men när vi kom dit var det fullt liv och vi kunde höra både trummor och flöjtar spela. Folktomt var det inte heller, överallt var det människor! Dock inte en enda utlänning, vilket alltid är ett väldigt bra tecken när man besöker något i Kina, i alla fall tycker jag det. Det känns inte så turistigt och mycket mer genuint när det bara finns Kineser omkring en. Vi var rätt hungriga, speciellt jag som hoppade över frukosten i matsalen. Vi stannade vid ett stånd och åt några grillade kycklingspett som var pudrade med enormt stark chilli. 4 stycken för 8 svenska kronor var en billig frukost som faktiskt höll mig mätt fram till lunch, om än törstig kanske.

Inträdet till palatset kostade 10 svenska kronor. Väl inne i parken möttes vi av ännu fler människor och mängder med röda rislycktor hängande i träd och på streck överallt. Vi gick vidare in i parken och möttes av något som jag måste säga är väldigt typiskt för Kina, det sammanfattar lixom hela landets dagsläge på något vis. De enorma trädgårdarna innanför palatsets murar användes för att visa upp stånd med krimskrams i och gatukök av olika slag. Längs hela den vackra och antika vägen som slingrade sig längs den isbeklädda sjön på borggården stod ännu fler stånd och olika typer av lotterier. Till och med upplåsta hoppborgar fanns redo. Det är roligt med folkfest tycker jag, men samtidigt är det så tråkigt att se hur illa de tar vara på sin kulturhistoria i det här landet. Gammalt – dåligt, modernt – bra!

Snart kom vi till en gammal byggnad i vilken det pågick en konstutställning av något slag. Vi gick in och tog en lång titt. Egentligen fick vi inte ta kort, men många gjorde det i alla fall så även jag bröt mot regeln. Tavlorna var både vackra och dyra, några av dem kostade upp emot 100 000 svenska kronor.

image

image

Tavlor med motiv och tavlor med kalligrafi går ofta hand i hand här i Kina, något man inte ser i europeisk kultur så ofta. Där är litteratur nästan separerat från tavlor och den typen av konst.

image

Anledningen till att de ofta finns på samma ställen är för att de följer samma principer tror jag. Både de kinesiska målningarna och den kinesiska kalligrafin är oerhört enkel, men också avancerad. Motiv skapas med så få penseldrag som möjligt och kalligrafin ska vara gjord med helst ett enda perfekt drag med penseln. Detta gör det också enormt svårt att behärska såklart.

image

Kalligrafin har jag svårt att uppskatta eftersom jag inte kan läsa vad som står och inte vet hur svåra tecknen är att måla. Jag kan inte skilja dålig kalligrafi från bra. Jag kan dock uppskatta skönheten i de kinesiska tavlorna. Som jag skrev innan är allt målat med så få penseldrag som möjligt, men de ska ändå bli en levande och talande bild i slutet. Det gör att saker som mängden vatten i penseln och hastigheten i draget avgörs och utförs med kirurgisk precision. Mer vatten leder till blekare nyans vilket leder till att ett objekt kan hamna bakom ett annat som har starkare nyans. Vad man gör med penseln under själva draget är också avgörande för slutresultatet. Om konstnären gör ett enkelt drag blir det anonymt och slätt, men gör han små små rörelser med penseln samtidigt som draget målas skapas konturer i draget som kan bli bark på ett träd eller fjällen på en fiskrygg. Allt i ett enda drag – fantastiskt!

image

Vi lämnade konsten för att forstätta vår runt ute. Vi gick förbi fler stånd, men allt var i princip likadant överallt. Vi ville väldigt gärna se lejondans eller Wushi som det också heter. Det är en gammal kinesisk tradition som går ut på att två personer i en lejondräkt utför konster och akrobatiska rörelser till ljudet av symbaler och trummor. Lejondans är något som utövas inom det kampsportsförbund jag tränar i hemma i Sverige. Tyvärr levde inte den här lejondansen upp till hälften av mina förväntningar. Precis som Wushu har även Wushi blivit mer av en turistgrej än en konst i Kina. Tråkigt tycker jag, för när Lejondans görs på riktigt är det oerhört imponerande. Men men, lite fick vi se i alla fall och jag fick till och med klappa lejonets man vilket innebär god lycka inför det nya året!

Vi vandrade omkring i säkert 2½ timme innan vi tog tunnelbanan hem till campus igen. Där väntade middag och senare lite öl. Eftersom vatten är svårt att komma över här dricker jag nästan lika mycket öl som vatten. Inget jag är van vid direkt.

+Andreas Sjöblom

En reaktion på “Yuanmingyuan på nyårsdagen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *